Freda träningen från skippa-funktionen

På senare tid, senast under löprundan i helgen, har jag tänkt en del på skippa-funktionen. Som verkligen rotat sig i tillvaron. Utan att blinka skippar jag en himla massa varje dag - med ett enkelt klick! Några inslag i nyhetssändningen, introt till långfilmen, musiken i radios sommarprat för att vinna lite tid. På semestern kom jag på mig själv med att snabbspola flera kapitel i en ljudbok, när den blivit ”lite seg”. 

Ah, smidigt, tänkte jag. Först. Sen tänkte jag, hjälp, hur otålig har jag egentligen blivit? Hur mycket har min koncentrationsförmåga förändrats?! Visst är det nice att nästan alltid kunna ta genvägen till det som lockar mest i stunden. Men också lite skrämmande. Risken är ju att inget får chans att sjunka in och att inget oväntat dyker upp på min radar. 
 
Undantaget, från skippa-beteendet, i kulturkonsumtionen hemma hos mig är nu min mans vinylspelare. Där får en skiva ofta spelas från början till slut. På det sätt som någon har tänkt ut att den ska upplevas. Det finns något fint och respektfullt i det. En aktiv vila i en rätt upphackad tillvaro. 

Och här finns likheter med ett välkomponerat träningspass. Förstår du hur jag menar? Du följer ett flöde. Värmer upp, fokuserar, varvar ner.

Nu när hösten blir allt mer påtaglig hoppas jag att många lyckas göra sig en träningsrutin som inte skippas i första taget. Det låter kanske svulstigt men jag tror att vi människor behöver det av fler anledningar idag än tidigare. Ta oss tid. Våga ankra in och låta tanken vila från de korta, lösryckta intrycken. Oavsett om det är i gymmet, löparspåret eller i gruppträningen. Freda träningen från skippa-funktionen. 

Faktum är att jag nog ska försöka skippa lite mindre i livet rent generellt. Vem vet, mitt i det till synes sega kanske det döljer sig något nytt och riktigt spännande.

generalsekreterare Friskis&Svettis